Järnförsök på Nya Lapphyttan 2009

Jag heter Bosse Sundelin och ska fungera som Masmästare för järnförsöket på Nya Lapphyttan under sommaren 2007.

Hur har jag hamnat i den positionen?

Den erfarenhet jag har av gamla masugnar är att jag medverkade under ett arbetspass under förra försöket i Nya Lapphyttan 2004. Anledningen till det var att ett antal medlemmar av föreningen Järnet på Lapphyttan under våren 2004 gjorde ett studiebesök på min arbetsplats; masugnarna på SSAB i Oxelösund. I samband med det berättade de om tidigare försök och om att de skulle köra ytterligare ett försök under den sommaren. Det lät som att de hade haft det lite problematiskt vid tidigare försök och eftersom jag jobbar som processingenjör på masugnsavdelningen så blir man ju lite nyfiken på hur en så pass gammal hytta fungerar.

Jag fick min sambo att gå med på en ändrad resrutt under vår semester den sommaren, så istället för att direkt åka upp till Malmberget för att plocka hjortron, tog vi ett kort stopp i Norberg för ett besök på hyttbacken under kvällen följt av ett tidigt förmiddagspass som hyttdräng innan vi begav oss mot myrarna längre norrut. Det var himla kul att se hur en gammal masugn fungerade trots att det var problem med blåsbälgarna. Att sitta och diskutera "process" kring en eld bredvid en hytta med engagerade människor var faktiskt riktigt, riktigt kul ....och semester. (Hur det än är så verkar min sambo stå ut med mig.) 

Troligtvis så var det några av de som är aktiva i föreningen som tyckte att jag verkade bli intresserad så jag fick under den hösten frågan om jag inte kunde vara med i en av Jernkontorets projekt som fungerade som stöd för just järnförsöken i Nya Lapphyttan. Där handlar det om att ett antal personer med kunskaper om järnbrukshistoria eller erfarenhet från både äldre tiders järntillverkning men också modern stålindustrin diskuterar kring tidigare och framtida försök i Nya Lapphyttan. När sedan den förre masmästaren inte hade tid att medverka i årets försök så fick jag frågan av Eva Hjärthner-Holdar om jag kunde tänka mig att ta jobbet som masmästare. Efter diskussioner med min sambo (försöket tar en stor del av sommarens semester) så tackade jag ja. Nu gällde det bara att ta reda på vad jag tackat ja till!

 Vad är en masmästare och vad förväntas av en sådan?

Om man ser vad som står i Bergwerks lexicon skrivet av Sven Rinman 1788-1789 så står det följande:

Masmästare kallas den arbetare, hvilken det tilkommer at känna alt hvad som hörer til masmästare-konsten och tackjärns-tilverkningen, eller at af hvarjehanda förekommande järnmalmer kunna utbringa tackjärn til största mängd och godhet, på kortare tid, med minsta åtgång af kol, och med lindrigaste omkostnad, som efter omständigheterne af materialer och redskapen möjeligen åstadkommas kan. Således tilhörer masmästaren at noga känna malmernes olika egenskaper, utan eller med tilsatser, samt rostnings-sätt, bokning och blandning med hvarandra: at förstå masugnsbyggnad och det gångande verket: at inrätta masugnsstället efter ugnens och malmernes beskaffenhet, och ändteligen at vara öfvad uti vaktningen, eller blästerns styrande, och ugnens skötsel under blåsningen. 

Det låter nått det .... nu är det nog så att det inte finns någon i Sverige som "..känna alt hvad som hörer til masmästare-konsten ..", speciellt för de förutsättningar som gällde på den tiden.

 

Som jag sett det så ska jag "ansvara" för upplägget av försöket, medverka vid förberedelserna inför försöket, "utbilda" de som medverkar i försöket, tillsammans med hyttdrängarna bedöma hur masugnen går, besluta om eventuella förändringar i processen. Allt eller mycket i samråd med alla som medverkar i försöket.

 

Min tanke var att göra vad vi gör när vi startar en modern masugn efter ett längre stopp dvs förbereda för start vad det gäller råmaterial, blästerluft, tapphall och annan nödvändig utrustning. Sedan ska ugnen förvärmas ordentligt. Det innebär att vi ska värma upp ugnsschakt och ställ så mycket som det går. Till sist så gäller det att sätta igång blästern och få igång produktionen så att det den tillsatta järnmalmen bildar flytande järn och slagg som vi sedan kan tappa ut ur masugnen. Jag vet hur man gör det med en modern masugn så nu var bara frågan hur man gör motsvarande på en rekonstruktion av en masugn från 1300-talet.

 

Det första jag gjorde efter att ha tackat ja var att ge mig in på Jernkontorets hemsida (www.jernkontoret.se) och börja läsa om masugnar i Bergwerks lexikon (1788-1789). Där står det ganska mycket om masugnsdrift på 1700-talet. Av en kompis så fick jag sedan låna en utmärkt lärobok i hur man konstruerar, bygger, väljer och förbehandlar råmaterial samt kör en gamla tidens masugn. Boken i fråga var Handledning uti Svenska Masmästeriet, utgiven 1791, som är skriven av dåvarande Öfver-Masmäster Johan Carl Garnej. Han fick i uppdrag av Svenska Bruks-Sociteten att författa en grundelig och systematisk afhandling om Svenska Masmästeriet i hela dess vidd.

 

Handledning uti Svenska Masmästeriet  består av 513 faktaspäckade sidor och har fungerat, och kommer att fungera, som min Handledning uti Svenska Masmästeriet under försöket i Nya Lapphyttan i Norberg. Jag har nog läst delar av denna bok fyra-fem gånger under den senaste vintern och det är egentligen fascinerande hur "bra" den är. Att köra en äldre tiders masugn är inte helt lika som att köra en modern masugn så det ska bli spännande att se om jag förstått hans beskrivning av den metodik som krävs för att köra en 1700-tals masugn, om den sedan fungerar på vår 1300-tals masugn och om hans beskrivningar av olika processfenomen går att se i vår anläggning. Han hade inte riktigt samma verktyg som vi har vid dagens råjärnsproduktion så mycket det han beskriver måste vi försöka lära oss igen. Jag kommer definitivt att återkomma till Garnej och hans handledning ett flertal gånger i mina kommentarer.

 

Vi (ett antal medlemmar i föreningen Järnet på Lapphyttan samt personer i Norbergs Kommun) har under våren och försommaren jobbat med att förbereda ugnen för försöket. Det har gällt att få tag på malm och kol, fixa i ordning vattenränna, vattenhjul och bälgar för att få blästerluft, mura om delar av ugnen samt ordna en hel del på kringutrustningen. Det mesta försöker vi göra så autentiskt som möjligt.

   

Vi kommer att förvärma ugnen på ett likartat sätt som Garnej föreskrivit och sedan köra vi igång i stort sett efter hans upplägg. Tanken är att försöka följa upp processen utifrån den beskrivning som han gett i sin handledning dvs studera lågan på toppen, askans färg på hyttkransen, ljudet från blästern, metalldropparnas färg i forman, färg och form på slaggen, järnets sprödhet, etc. Utrustningen är nog likt 1300-talet men lite av metodiken tar vi från 1700-talet (finns inte mycket dokumenterat från tidigare perioder).

  

Åter till kraven på en masmäster. Jag har gjort ett utdrag ur Garnej som beskriver kraven på en masmäster. Läs gärna och begrunda så kanske ni förstår min tvekan till jobbet så här i efterhand.

En Vaktares skyldigheter:
.. kunskapen at behörigen sköta en gående masugn, och besörja om alt hvad til tackjärns-tilverkningen under en blåsning hörar, hvilket egenteligen kallas Vaktning, ibland en masmästerares förnämsta huvudyrken ... Den hytte-arbetaren icke kan få namn af käck Vaktare utan att han förut, efter föregången handläggning vid rostning, bokning och upsättning, förvärfvat sig fullkomlig kunskap och öfning uti malm-känning, malm-beskickning, masugnens rätta skötsel, och det mera, samt att han tillika äger nödig kroppsstyrka att kunna hantera arbetsredskapen, behörig munterhet att vid alla tillfällen vara uppmärksam, god eftertanka at i rätt tid och ordning föranstalta och befalla om hvad på de öfriga arbetares åtgärd ankommer at fastställa , samt fullkomlig tiltagsenhet och oförtrutet, at icke blifva försagd och modfäld, då sådane händelser under blåsningen infräffa, hvilkas kallas tillfällige, och besynnerligen pröfva hans kunskaper i hela deras vidd. 

... en blåsnings lyckeliga utgång ofta hel och hållen beror uppå en vaktares goda, ostraffeligt och vackra upförande; ... Samt at, då en trogen, nyckter och flitig vaktare med all rätt förtjenar och tillvinner sig förtroende, aktning, heder och belöning ... den otrogne, onycktre och efterlåtne tvärtom icke kan sägas lida oförskyldt, då han igenom sina fel blottställer sig själv för föragt, tiltal och bestraffning. 

Om jag gör ett försök att sammanfatta ovanstående så blir det ungefär följande. En masmästare ska:

-         Kunna allt som rör masugnsprocessen

-         Vara stor och stark

-         Ha goda ledaregenskaper

-         Ta rätt beslut i svåra lägen

-         Vara ostraffad och vacker

-         Inte hoppa över skacklarna eller dricka

-         Jobba mycket

-         Vara beredd att få sparken om det inte går som det ska (om det däremot skulle gå bra så gissar jag att en klapp på axeln blir belöning nog).

 ...och jag som trodde att jag skulle ha ett par veckors skön semester som masmäster på Nya Lapphyttan i Norberg...
Jag tror inte att riktigt allt stämmer in på mig men jag hoppas att allt annat som står i Garnej´s handledning kommer att vara till god hjälp under försöket i sommar.  

Skämt å sido ... det ska bli spännande att få vara masmäster under försöket i Nya Lapphytten under den här sommaren. Vi startar den 21 juli och kör fram till den 5 augusti.

 
Jag hoppas att ni som läser det här, och andra inlägg på den här bloggen och på hemsidan (www.jarnetpalapphyttan.se), tycker att det låter kul och intressant att vara med vid tillverkningen av tackjärn i en masugn baserad på en förlaga från 1300-talet. Anmäl er gärna för ett arbetspass som hyttdräng via hemsidan så ses vi på hyttbacken.  

Jag kommer att återkomma med mer inlägg på den här bloggen där jag går igenom den plan som jag tänker mig att vi ska följa under försöket. Ni vet lika väl som jag att en plan är till för att ändras så vi får se. Planen kan kanske fungera som diskussionsunderlag.

 

/Bosse

Här kommer masmästare Bo Sundelin att delge oss sina tankar och funderingar.

Som redan tidigare nämnts på föreningen hemsida så kommer det äntligen att bli järnförsök på Nya Lapphyttan i sommar igen! Här kommer medlemmar ur föreningen Järnet på Lapphyttan att skriva om hur försöket fortlöper med start den 21 juli. Så alla ni som inte kan vara med hela tiden kan gå in här och läsa och följa med i vad som händer på hyttbacken. Vi ska försöka få upp både text och bilder.

Efter att ha haft uppehåll så har nu föreningen i samarbete med Norbergs kommun lyckats få till alla resurser som krävs för ett järnförsök. Och det är inte lite ska ni tro.....Kol måste beställas och det är inte billigt, en ny vattenränna var tvungen att byggas, ugnen måste inför varje järnförsök muras om, malm har vi hämtat i Dannemora, malmen ska rostas m.m. Men framförallt så måste det till en massa frivilliga som vill ställa upp som hyttdrängar under järnförsöket.

Om du känner dig manad och vill veta vad det innebär att vara hyttdräng så gå in på föreningens hemsida, www.jarnetpalapphyttan.se och anmäl dig.

Här kommer lite bilder från tidigare års järnförsök.



Formbröstet


Masugnen med vattenrännan till höger och vattenhjulet.



Nattvy över masugnen, vackert eller hur?



Detta är en av hyttdrängarnas uppgift, att fylla på kol och malm regelbundet. Här fyller man på mitt i natten.



Vattenhjulet.